Bevis? Det är inte relevant.
Jag skrev ett inlägg häromdagen, där jag berättade att de 2 advokater jag hade innan den jag har idag, begick fruktansvärda misstag. Jag ska försöka förklara.
Vårdnadstvisten drog igång i april 2005.
Den första muntliga förberedelsen vi var på var i oktober 2005. Detta var bara 1 månad efter att anmälan mot mig hade kommit in till socialen.( Läs om det här) Min advokat tog då upp detta, och när domaren fick höra hur det hade gått till blev han rasande, och dömde genast till min fördel. Stadigvarande boende hos mig, och umgänge med pappa.
Det var första och enda gången min advokat gjorde nånting rätt.
Efter detta var vi på upprepade förhandlingar, upp i Tingsrätten och hovrätten. Den slutgiltiga domen i det målet kom först januari 2009. Alltså nästan 4 år efter att det drog igång!
Anledningen till att det drog ut så på tiden, var för att pappan hela tiden hävdade att det skulle bli bättre, och de gav honom chans på chans på chans. När vi sen kom upp till rättegången, så stod det bara ord mot ord. Pappan sa att allt hade blivit bättre, och jag sa tvärtom. Pappans advokat hade "bevis" i form av utdrag från soc och medlare osv., där pappan på våra möten suttit och sagt att allt skulle bli bra, precis som han gjort nu det sista.
Till saken hör, att jag hade bevis som motsade allt detta. Bevis på hur verkligheten såg ut, men min advokat tog inte fram ett enda bevis. Under 4 års förhandling, så kom inte ett enda bevis in från min sida!
Min advokat hänvisade hela tiden till, att det "inte var relevant"
Är det något som är relevant i en rättegång, så är det väl just bevis????
Min advokat sa att det var alldeles för gamla bevis, eftersom det inte hade hänt inom den senaste månaden. Men att det hade hänt upprepade gånger under de 4 tidigare åren hade ingen betydelse? (Jag har alla bevis kvar, tänkte visa några senare idag ev.)
Jag fick kalla in vittnen. Jag hade min far, min man, min bästa kompis som alla vittnade om att det inte fanns någon som helst kommunikation, de vittnade om hur pappan vägrade prata med mig och hur han lämnade lappar till mig via Naomi när jag stod brevid. Hon var då 5-6 år.
Detta hade ingen betydelse, för de var alla "jäviga" Alltså partiska. Hur ska man få tag på ett vittne som inte är partiskt i en sån situation? Ska jag be en främling på gatan se hur det går till, och sen be den personen vittna?
Hela första domen, som allt efter det har baserats på, även beslutet om ett amerikanskt pass, togs grundat på ord mot ord. Inga bevis.
Till och med den advokat jag har idag blev totalt chockad när hon och en kollega hade gått igenom allt material och till sin fasa sett att inga bevis lagts fram! Hon däremot har kallat in allt! Från 2005 och framåt. Helt rätt tycker jag.
Efter att domen kom 2009, och nästa tvist drog igång 2010, så bytte jag advokat. Jag tog då den som hade allra bäst rykte i hela Karlstad, och som alla rekommenderade. Nu måste det ju bli bra, tänkte jag.
Men ack så fel jag hade.
Väl upp i rätten i april i år, så satt hon där och stammade, visste inte vad hon skulle säga, tog inte upp ett enda bevis, tog inte upp något av alla de anledningar jag hade att tro att han skulle behålla min dotter i USA. Jag själv fick prata för att få fram något av det jag ville ha sagt!
När jag bönade och bad domaren om att få visa bevis, så sa han att allt sånt måste ha kommit in innan förhandlingen. Varför hade inte min advokat meddelat mig om detta??? Hon hade ju alla bevis, varför hade hon inte skickat in dem???
Det var t.o.m min advokat som föreslog samarbetssamtal, något som jag absolut inte ville!!
När jag var nära på att förlora vårdnaden om min dotter förra året, enbart baserat på totalt värdelösa advokater, så bytte jag illa kvickt. Med hjälp av er läsare fick jag tag på en riktigt vass advokat, som efter att ha gått igenom allt material inte kan begripa hur jag någonsin kunnat förlora. Hon säger själv att mina tidigare advokater inte har skött sitt jobb alls.
Den advokat jag har idag, gjorde mer för mig under ett telefonsamtal på 5 minuter, än vad mina tidigare 2 hade gjort för mig under 6 års tid.
Innan jag drogs in i hela den här härvan, så trodde jag på rättssystemet.
Jag trodde, att bara man var ärlig och hade bevis, så skulle allt ordna sig till slut.
Så är det inte.
Har du otur och råkar få fel advokat, så kan du hamna vart som helst. Hela ditt öde ligger i deras händer.
Läste om samarbetssamtal här. Det är jätteviktigt att du går dit om det blir så. Behöver inget säja bara du är där. Det sa min advokat för 15 år sedan när jag höll på att få vårdnadstvist oxå. Men mitt x drog tillbaka sitt, så jag fick egen vårdnad. Det blir inte bra om du vägrar sådant som förslås. Hittade din blogg idag, så nu ska jag läsa den från början. Lycka till!
