Älska mig mest, när jag förtjänar det minst....
Den senaste tiden, eller, de senaste dagarna, har jag tappat gnistan lite grann i mitt bloggande.
Jag har känt mig omotiverad, oinspirerad och allmänt tråkig. Vet inte om det beror på att jag har varit sjuk, att det har varit mycket runt omkring med födelsedagar eller helt enkelt att jag inte haft något att skriva om?
I vilket fall som helst så har, HADE, jag nästan gett upp hoppet om den här bloggen. Kände lite att det kanske var dags att lägga ner, eller ta en paus i alla fall.
Och så när jag satte mig vid datorn imorse och loggade in på min mail, så hade jag fått ett jättehärligt mail ifrån en läsare som jag inte ens visste att jag hade!
Hon skriver och berättar vem hon är, och sen skriver hon så här:
"Vart jag vill komma ialla fall är att jag gillar din blogg riktigt riktigt mycket! Tycker du skriver på ett roligt & underhållande sätt i de flesta inläggen, givetvis är dina inlägg om kampen för din dotter inte roliga på det sättet men jag följer de intressant & jag hoppas att allting kommer gå vägen för er. Däremot så måste jag ju säga att jag känner igen mig i mitt äktenskap med min Jonas när jag läser vissa av dina inlägg.
Tänkte framförallt på inlägget där din Jonas åkte till affären & glömde det ena & det andra m.m :). Dessa underbara män :)"
Då blir man riktigt glad!
Och inte nog med det, direkt efter när jag läser mina kommentarer, så ser jag att en tjej som heter Linda har skrivit:
"Hittade din blogg för ett litet tag sedan och den blev snabbt en favorit!
Älskar din humor och din styrka, du verkar vara en underbar mamma och jag önskar all lycka till dig och Naomi och jag att allt ordnar sig till det bästa för er!"
Det går inte beskriva hur glad man blir varje gång man får såna kommentarer från er läsare!
Ibland när man sitter här och bloggar så kan man lätt glömma bort att det faktiskt sitter folk där ute och läser det jag skriver! Ibland kanske jag bara klottrar ner en enkel konversation mellan mig och min man, och flera stycken skriver att de skrattade igenkännande och var tvugna att läsa upp det för sin respektive där hemma.
Då är det som att jag får en AHA-upplevelse nästan :)
Just det....folk LÄSER faktiskt detta! Mina små tankar och ord.
Just när jag kände mig som tråkigast och var nere i en svacka, då behövde jag nog höra just de orden.
Så TACK! Inte bara till er som skrev de kommentarerna, utan alla ni som orkar sitta och läsa mina inlägg och dela mina tankar, vare sig de är bra eller dåliga.
YOU ARE MY ROCK!
Javisst!
Ibland sâ glömmer jag ocksâ bort att det finns faktisk dem som läser ocksâ. Ibland känns det bara som att jag skriver en dagbok, för mig själv.
Sâ fina kommentarer du fâtt. Härligt!
Hälsningar
Yohanna
Vad roligt att du uppskattade mailet, & som jag skrev, jag ska bättra mig på att lämna en kommentar till dig :D
Hoppas du får en fin Fredag!
Här är en till som läser din blogg & jag gillar den skarpt!! Men förlåt...jag är grymt dålig på att kommentera, ska försöka bättra mig:-)
Har själv hamnat i en period där det nästa är jobbigt att skriva i bloggen, för vad ska jag skriva om?? Vissa dagar bara rinner orden ur en & man har hur mycket som helst att berätta, men just nu är det STOR BLOGGTORKA här!
Önskar dig en fin fredag!
Oj, vad glad och förvånad jag blev nu, kul att kunna göra lite nytta;-)! Hoppas ni får en fin fredag ni med!
Linda
vad roligt. måste ju kännas så bra när någon skriver så. men du har en jätte härlig blogg. jag vill gärna fortsätta läsa den;)