Vårat liv-i ett nötskal
Medel-Svensson idag enligt Aftonbladet stämmer in nästan på pricken så som vårat liv ser ut.
Ok, kanske inte de exakta jobbet, vi har en Ford inte en volvo, men i det stora hela. Ja. Det stämmer.
Och så läser man kommentarerna, och alla bara:
"-NEEEEEJJ! Hoppas jag aldrig hamnar där!"
Och då undrar jag: Varför?
Jag älskar mitt liv. Det är medel, men det är himla gott. Så länge man har en familj som man älskar och trivs med det man gör, så spelar det väl ingen större roll.........eller?
Kommer ni ihåg det här inlägget jag skrev häromdagen?
Här ser ni lite vad jag menade med det.
Inte så illa liv i mina ögon ;)
De som skriver sådana kommentarer är helt enkelt inte mogna nog att kunna känna lyckan i att vara lite medel-svensson :-)
Det är väl inte konstigare än att folk vill olika saker här i livet. Just nu känner inte jag heller någon lust att leva det där svensson-livet, men det innebär ju inte att jag inte kan förstå att andra värdesätter det. En del människor flänger jorden runt i hela livet och värdesätter det högre än en fast punkt och en familj. Det är inget konstigt alls. Och bra, kan jag tycka. Hur skulle världen se ut om alla tyckte och ville lika?
Ajlin: Nej, jag säger inget om att folk måste vilja ha det så, men att klanka ner på det som om det vore så hemskt bara för att det är "svensson"
Jag klankar inte ner på de som vill ut och resa eller liknande....
Håller helt med dig. Jag drömmer om ett sådant liv! Det symboliserar trygghet för mig!
