Ska inte en mamma KUNNA få ensam vårdnad?
Så fort man läser en artikel om föräldrar idag, så är det någon som ska leda in samtalet på hur svårt det är för pappor att vara jämställda när det handlar om vårdnaden om barnet. De påpekar att det hela tiden är mamman som drar det längsta strået när det kommer till att få vårdnaden om barnet.
Jag håller med om att det länge har varit så, men jag tror inte det hör till vanligheterna idag. Eller också är det bara så att jag har haft oturen att mitt fall används som något slags praktexemplar för att påvisa att pappan har samma rättigheter.
Jag håller självklart med om att det är så det ska vara. Båda föräldrarna ska ha samma rättigheter, om båda föräldrarna tar samma ansvar!
Jag kan ju bara tala utifrån egen erfarenhet, men jag tycker det verkar som att det har blivit totala motsatsen nu. Att de inte vågar döma till moderns fördel, med rädsla för att det ska verka just som att det är för att hon är moder.
Är det rätt att det går överstyr åt det hållet?
Så fort jag diskuterar mitt fall på något forum eller liknande, så får man det slängt i ansiktet att "jag tror jag ska få vårdnaden bara för att jag är moder"
Det handlar inte om det!
Det handlar om vem som är den lämpligaste vårdnadshavaren. Har det gått så långt att man som mamma inte ska kunna få vårdnaden längre, bara för att det tidigare var så att mamman oftast fck det?
Det vore ju som att säga att "män ska aldrig mer få bli chefer eller statsministrar, för det är alltid dom som har varit det tidigare."
Alla fall ska väl dömas individuellt, i en vårdnadstvist handlar det väl inte om jämställdhet utan vad som är bäst för barnet?
Är gemensam vårdnad bäst, då ska det vara gemensam vårdnad.
Är fadern lämpligast, då ska fadern ha vårdnaden.
Men om mamman är lämpligast, så borde detsamma gälla även för henne, oberoende av vad statistiken säger.
Eller?
