Lättlurad
Min bror måste vara världens mest lättlurade person. I alla fall när jag lurar honom. Han går på de mest uppenbara sakerna.
Som i lördags.
Vi bodde på hotell inne i Karlstad, och min bror och hans tjej bodde i ett annat rum på samma hotell.
Telefonen på vårat rum ringer, och jag förstår att det är han så jag svarar med tillgjord röst:
Jag: Persson
Björn: Öhhh (skrattar nervöst) ojdå, då har jag nog kommit fel.
KLICK!
Jag skrattar lite åt att han gick på det och anade att han skulle ringa upp strax igen, vilket han gjorde, och jag svarar återigen med tillgjord röst övertygad om att han efter att ha tänkt igenom det insett att jag skojade förra gången.
Jag: Persson
Björn: Mäh! Har jag kommit fel igen? Är det här rum 118?
Jag: 118 100. Persson!
Björn: 118 100? Va? Jag får be om ursäkt att jag har ringt fel igen.
KLICK!
Behöver jag tala om att jag höll på att kissa ner mig av skratt när han la på luren och sen ringde på mobilen istället?
Han må vara äldre än mig, men det är alltid jag som har haft övertaget :)
Kommentarer
Postat av: anna
Hahaha så jäkla roligt
Trackback