Nä, jag vill nog inte gå med i dejtingsida....
Man blir inte särskilt förvånad när man läser på Aftonbladet om hur det är barnen som är de mest tekniska i familjen idag.
Allt mer och mer av våra liv cirkulerar kring datorer, tv, mobiler osv. När jag var liten så fanns det inte ens mobiler! Eller internet!
Eller jo, det fanns kanske, men inte så där så att varenda människa hade minst 3-4 stycken, utan det var väldigt ovanligt. Jag minns när jag såg den allra första mobilen. En kompis till mamma och pappa tog med sig den på en restaurang, den var lika stor som en bärbar dator, med en stor lur som man fick lyfta på.
Jag fick min första mobil när jag var över 20 år! Min första dator vann jag på bingolotto när jag var 21.
Idag ska allt ske på internet. Jobbansökningar, socialt umgänge, bloggning ja till och med dating ska ju ske där.
Jag har alltid varit lite skeptisk mot just det.....Har aldrig testat det själv, men jag har några nära kompisar som har gjort det, och varje gång de åker iväg för att träffa Mr Charming som de chattat med en månad och tror att de känner så väl så är jag lika orolig.....man vet ju faktiskt inte vad det är för typ som man träffar? Det kan vara en gammal gubbe? En våldtäktsman? Eller en mördare?
Jag har ju erfarenheten med pedofilen som kontaktade min dotter för ett tag sedan som exempel. (se här)
Hon trodde aatt det var en snäll liten kille hon pratade med, men i själva verket ett perverst äckel!
Nä, om jag mot all förmodan, (ta i trä och spotta över axeln!) skulle bli singel nån gång igen, så skulle jag nog inte våga mig på att träffa någon jag bara pratat med på någon av de svenska dejtingsajterna. Men å andra sidan, så måste jag ju säga att det känns som att jag känner alla mina bloggvänner ganska väl....de skulle jag lätt kunna träffa och ta en fika med? Det är väl lite samma sak kanske?
Eller vad tycker ni?
Träffade min kära sambo (din mans kusin) på en dejtingsida för snart sju år sedan
nu har vi två underbara pojkar och hus!
men visst finns det massa konstiga typer på de där sidorna med, man lyckas ju inte på första "försöket"