Hur samarbetar man med någon som inte ens vill titta en i ögonen?
När vi var uppe i Tingsrätten i april i år, så togs det ett beslut om samarbetssamtal.
Ett beslut som jag inte har någon som helst förståelse för, och missförstå mig inte nu....är det något jag vill, så är det att kunna komma överens med min dotters far!
Jag tycker bara, att efter att redan ha varit på ett 20-tal sådana, utan att komma någon vart, att man någon gång borde gå vidare.
Om han hade varit det minsta intresserad av att komma överens med mig, så hade vi klarat det utan att det sitter två främlingar i rummet som medlar och lyssnar på sånt de inte vet något om.
Jag ÄR öppen för att komma överens, det är det jag velat hela tiden, bara det att jag också är ganska övertygad om att det är bortklastad tid att gå på dessa möten.
I vilket fall som helst, så blev det beslutat att samarbetssamatl skulle ske, och i "vanliga" fall, ska det ha kommit in en redovsing från Familjerätten inom 3 månader efter att beslutet tagits.
Idag har det gått 5 månader, och vi har ännu inte varit på ett enda möte!
Självfallet har de ju tagit hänsyn till att pappan inte befunnit sig i landet.....:/
För någon vecka sen fick vi i alla fall en tid för ett möte. Idag. kl. 14.00.
Jag hade ordnat med barnvakt, mina föräldrar hade satt sig i bilen och åkt den dryga timmen i bilen för att passa Nino under tiden jag var på mötet....då får jag ett samtal från familjerätten.
Pappan har avbokat mötet.
Anledningen: Han hade Naomi denna veckan, så det gick inte.
Ok. Det är ju som så, att antingen har jag henne, eller han. Då får man ju se till att skaffa barnvakt. Hade han frågat mig så hade hon ju kunnat få vara hemma med mina föräldrar som ändå var här och passade Nino.
Men nej. Det går ju inte för sig.
Allt för att förhala, få tiden att gå, så inget beslut ska kunna tas. Nu åker han ju till USA igen om några veckor, då ska vi väl ta hänsyn till det också? Sen är det jul, och då finns det ingen tid. Och nyår. Rätt vad det är har det gått ett år till.
Så här har det hållit på i 6 års tid nu.
Hur länge ska det få fortsätta? Hur många chanser ska han få??
Jag fattar inte hur det kan få gå till så där
Usch, jag kan inte ens tänka mig hur jobbigt du har det.
Kram!
Det är ju helt galet att det ska få gå till på det där sättet!
Kramar till dej och din familj:)
Det är inte bra för barnen när det går till så här. Allt skitsnack om att det är barnens bästa som det handlar om är just bara skitsnack.
Ingen mår bra av den sits ni har och allra minst er dotter. Även om hon inte är inblandad i era möten så känner hon ju av hela grejen.
Så uselt av rätten att inte sköta detta snyggare!
Så jädrans drygt...Vilken förklaring att han har henne, ja så nästa gång har du henne hur tänkte dom där liksom...
Ja ni håller väl på tills hon är 18år...
Usch vad jobbigt att ni ska behöva ha det sådär! Jag blir trött på honom bara att läsa om det. Fattar inte att det kan få gå till på det här viset. Helt sjukt!
Hoppas ni får en fin dag idag! Kram
