Idag fick jag ett mycket märkligt telefonsamtal


Precis när jag kommit innanför dörren efter att ha lämnat Naomi på skolan, så ringde det på hemtelefonen.

-Hej det är Åsa, svarade jag.
-Hej. Är det Åsa Hoffman? frågade en äldre herre i andra luren.

Min första reaktion var att det lät PRECIS som min gamle farfar! (som varit död i 10 år nästan exakt på dagen idag!)

-Det är så märkligt, sa han. Jag sökte på mitt eget telefonnummer på Hitta.se igår kväll, och då kom ditt telefonnummer upp. Har du 070-*** ** **?

-Ja, det är mitt mobilnummer, ja. sa jag.

-Ja, vad konstigt, det är mitt också, sa han.

-Men va!? Det kan ju inte stämma! Vi kan ju inte ha samma mobilnummer, det går ju inte. Då skulle ju folk ringa fel jämt och ständigt?

-Ja, det är väldigt märkligt
, sa han.

Och så rabblade han upp numret en gång till. 070-*** ** ** .
Ja visst, det var mitt nummer. Och hans också.

Hur kan det stämma???

-Kan det bero på om vi har olika leverantörer? sa han.
-Nej, det kan det ju inte göra, för vem som helst kan ju ringa till dig för det.

Vi kom fram till att båda hade haft numret i många år, och båda hade bytt från fast abonnemang till kontantkort.

MYCKET MÄRKLIGT!!!!

Man blir ju helt ställd när någon ringer upp en och säger något sånt, och det är många tankar som går genom ens huvud kan jag tala om.....
Man börjar ju undra om de fakturor man fått genom åren har stämt också?

Jag bestämde till slut att jag skulle ringa min telefonleverantör och prata med dom, och sen återkomma till mannen om vad de hade sagt.

-Ja, gör det. Du kan ju ringa mig. Jag bor i Stockhom. Mitt telefonnummer är: 08-*** ** **

-Nej men....hör jag den gamle mannen säga. Nu har jag ju gjort bort mig. Det måste vara åldern som tar ut sin rätt. Det är ju mitt hemnummer som jag har det numret på...inte mobilen. Jag är gammal och brjar bli lite senil förstår du.

Stackars Stackars man! Jag tyckte så synd om honom. Han hade kollat upp det här igår, och sen inte kunnat sluta tänka på det på hela natten, sen ringer han upp mig och talar om det, och inser då att han gjort ett misstag. :)

-Jag ber så hemskt mycket om ursäkt att jag ringt och stört dig, sa han
-Det gör inget, det är så lätt hänt. sa jag.

-Ja, men nu har du ju mitt nummer i alla fall. Om du vill ringa och prata, sa han med skämt i rösten.Men nånstans undrar man om det kanske inte var det han ville....ha lite sällskap bara????

En märklig händelse var det i alla fall. Och jag som tror på det övernaturliga undrar ju lite om det inte fanns någon mening med det samtalet.
Jag har haft en del....vad ska man kalla det....sammanträffanden....som har med min farfar att göra de senaste dagarna. Och så idag...nästan på DAGEN 10 år efter att han dog, (om inte PÅ dagen) så ringer det en man som låter precis som honom! Och av misstag till råga på allt.

Jag fick nästan rysningar faktiskt. :)

Spännande början på dagen måste jag säga!



Trackback
RSS 2.0 Humor